Titel: Angelfall
Författare: Susan Ee
Serie: Penryn & the End of Days #1
Antal sidor: 283
Språk: Engelska
Utgiven: Maj 2011
Finns att köpa på Adlibris, CDON och Bokus.
Det har gått sex veckor sedan änglar steg ner från himlen och bringade apokalypsen till jorden. Nu härjar farliga gäng på de förstörda gatorna och hotet från de mordiska änglarna är konstant närvarande. Penryns lillasyster, en rullstolsburen flicka på sju år, betyder allt för henne, men en dag blir hon bortrövad av en ängel. I sin strävan efter att hitta sin syster stöter Penryn på Raffe, en ängel som har fått sina vingar avskurna. De inser båda att de behöver den andres hjälp och formar en motvillig allians. Tillsammans påbörjar de en resa genom spillrorna av USA - och även spillrorna av mänskligheten.
Jag inser att konceptet med mordiska änglar kanske låter lite löjligt, men det fungerar faktiskt överraskande bra. Det är en väldigt mörk och hopplös värld som Susan Ee introducerar för oss och det är lätt att förstå varför alla är så rädda för änglarna, vars snabbhet, styrka och fem sinnen allihop är långt överlägsna en människas. För att inte nämna vingarna, som självklart ger en stor fördel. De är brutala och de är samvetslösa.
För att göra bilden av denna skrämmande, postapokalyptiska värld komplett har dessutom många människor bildat gäng, som är villiga att göra vad som helst för att överleva - eller bara för att de känner för det, helt enkelt. Som om det inte räckte med det finns det även någonting som stryker omkring i området och anfaller och äter på människor. Så boken är bitvis ganska obehaglig, men alltihop bidrar till stämningen, som är fenomenal från början till slut. Speciellt en makaber sak i slutet gjorde mig illa till mods (ni kommer veta vad jag menar när ni läser den) och jag älskar skräck, så det är inte så lätt att påverka mig på det sättet längre. Jag kan inte annat än berömma Ee för hennes livliga fantasi.
Ee är en väldigt kapabel författare. Hon vet hur hon ska föra handlingen framåt i ett bra tempo och hon kan konsten med att skriva dialoger. Hennes karaktärer är djupbottnade och dessutom är hon duktig på att beskriva slagsmålsscener. Jag är faktiskt förvånad över att
Angelfall är självpublicerad då jag tycker att den är bättre än många andra böcker som publiceras genom förlag. Konceptet med en huvudperson som letar efter en försvunnen familjemedlem eller partner må inte vara så originellt, men det finns så mycket annat som kompenserar för det.
Jag blev riktigt förtjust i Penryn, hon är en väldigt sympatisk hjältinna i mina ögon. Hon är smart, modig, lojal, osjälvisk och kan ta vara på sig själv. Att läsa om hur hängiven hon är sin syster, fast besluten att till varje pris hitta och rädda henne, är fint och rörande. Men hon är i allra högsta grad mänsklig. Trots att hon är fysiskt stark, tack vare flera års självförsvarsträning, så besitter hon ingen orealistisk styrka. Dessutom har hon ett något komplicerat förhållande till sin mamma, som lider av paranoid schizofreni och kanske är ansvarig för att Penryns lillasyster sitter i rullstol.
Jag gillar även Raffe. Han är rapp i käften och har en förkärlek till sarkasm, vilket leder till många fantastiska utbyten mellan honom och Penryn. Det kanske inte låter särskilt unikt för ett manligt kärleksintresse, men han är faktiskt mycket mer mångfacetterad än så. Han är förvånansvärt omtänksam, mjuk och lojal. Dessutom är han en agnostiker. Jodå, du läste rätt. Han är en ängel som inte är säker på om han tror på Gud. Helt underbart. Jag tyckte visserligen att det var lite tråkigt att man inte fick reda på så mycket om hans bakgrund, men å andra sidan skulle det inte vara särskilt spännande att få veta allt som finns att veta om honom redan i första boken.
Romantiken i boken är även väldigt fin. Den tar inte upp för stor plats, nej, den tar faktiskt inte upp särskilt mycket plats alls, men visst finns den där alltid. Ee tillåter den att utvecklas sakta men säkert på ett mycket trovärdigt sätt (hur trovärdigt det nu kan bli när den ena parten är en ängel.) Penryn har trots allt andra saker att prioritera.
Ska jag klaga på någonting så är det att jag skulle ha velat få mer information om varför änglarna bestämde sig för att anfalla och vad syftet var med den där synnerligen otrevliga saken i slutet, som jag nämnde innan. Men eftersom det här är den första delen i en serie med fem planerade böcker antar jag att det kommer avslöjas så småningom.
Jag är otroligt glad över att ha läst
Angelfall, som trots en handling som är något klyschig i vissa avseenden ändå lyckas vara otroligt fantasifull i de flesta andra. Lägg även till att den postapokalyptiska världen är genuint skrämmande och att både protagonisten och kärleksintresset (som är mycket mer än bara ett kärleksintresse) är välutformade och sympatiska karaktärer, så får man en
riktigt bra läsupplevelse.
8,5/10
